Välj en sida

Flickorna med svart mascara

Lördagskväll igen,

och det spelar inte så stor roll vad jag säger,

för killen jag gillar hånglar med två(!) andra tjejer

och det är inte direkt högstatus att till och med på fyllan

kunna citera både stig dagerman och bob dylan

de skrattar mest åt det tänker: nörd

och sen blir kvällen ofta helt förstörd

kanske kommer de alltid vilja ha mig som en förlorare här

lite väl speciell, vem fan tror jag att jag är?

här finns ju ett anrikt system som ska fungera

men det är inte svårt att konstatera

att

 

flickorna med svart mascara

aldrig behöver förklara

eller försvara

vad de har valt att vara

 

skola igen,

och inte en chans att jag erkänner att jag får värsta ångestpaniken

så fort vi ska ha höjdhopp eller långdistanslöpning på gymnastiken

det känns lite fegt att för tredje måndagen

i raden, skylla på ont i magen

bara för att vi ska välja de där fotbollslagen

(inte för att det är så hemskt att sparka på en boll, men…)

jag blir mer än sällan den sista

på någon förbannad avbytarlista

så där kan jag sitta och fundera

och utan svårighet konstatera

att

 

flickorna med svart mascara

aldrig behöver förklara

eller försvara

vad de har valt att vara

 

jag brukar säga ”godmorgon!” till min spegelbild varje dag

för att försäkra mig om att det fortfarande är jag

hela mitt liv kan ha varit en ondskefull fasad

jag kan ha varit, jag vet inte vad

försöka övertyga mig om att jag är värdefull och speciell

rätt så snygg ändå, och precis lagom snäll

(ibland lyckas jag)

men det ligger en sorglig poäng

i att när jag låg tätt tätt ihop med elevrådets ordförande i en säng en gång

avgick jag från styrelsen nästa dag

tänkte: Herregud! Är detta jag?

jag som vågar allt; säga ifrån, skriva dikter, demonstrera

men det var inte svårt att konstatera

att

 

flickorna med svart mascara

aldrig behöver förklara

eller försvara

vad de har valt att vara

 

det här är inget krig emot kvinnligheten

det är det svåra med att vara en del av män-män-mänskligheten

och jag vet inte vad jag är eller vem jag talar för

men jag tycker det borde krävas lite mer

 

än bara mascara

för att slippa förklara

eller försvara

vad man har valt att vara