Viaggio in Islanda

Det är inte roligt med vintern. Det kanske är skoj om det finns lite snö, men här finns ingen snö. Här finns mörker, hårda vindar och envist regn. Västkustvinter. Nordsjön är aldrig så påtaglig som under vinterhalvåret, den väller ner över staden och jag – jag håller mig inomhus. Cyklar slirande snabbt på isgator, springer till spårvagnen, köper exotisk frukt bara för att och skyndar mig hem. De säger väl att den gör oss medvetna om livets förgänglighet, årstidsväxlingen, och det är nog sant för aldrig är väl döden så närvarande som i vinterstormarna. Det här ska inte handla om det. Det är bara en lägesrapport. Göteborg, januari 2009. Ungefär så känns det, bortsett från allt positivt som händer.

Det här ska vara nån slags fortlöpande bloggverksamhet, med förhoppningsvis några roliga poänger även för utomstående, om vad jag sysslar med. Ett litet inlägg per gig, kanske.

Varför?  En vän sade till mig en gång, efter en något kryddad, men alldeles sann redogörelse över ett nyligen genomfört gig, att jag borde skriva ner det där. Det där jag har ynnesten att få vara med om som så kallad kringresande scenpoet, alla märkliga situationer jag hamnar i, alla människor jag möter och allting däremellan. Det blir ju fel ibland. Jag har svurit både i kyrkan och för mellanstadiebarn, jag har läst dikter 150 meter under jorden och i alla fall 20 meter över den, jag har stått på scener i andäktiga rum och inför tusentals skrikande tonåringar, jag har vart med i radio och i tv, jag har uppträtt för fulla danskar och arga fransmän (båda gångerna på modersmålet), jag har många gånger varit yngst och några gånger varit äldst, jag har varit ensam och i grupp, jag har skrivit på beställning och jag har improviserat, jag har läst innantill och jag har läst utantill, jag har glömt att stänga av mobilen och jag har skällt ut publiken för att de har glömt att stänga av sina mobiler, jag har kommit av mig och tappat bort mig och snubblat och ramlat nerför scenkanten och allt det här – allt det här! – har jag gjort inför publik. Det kanske behövs någon slags förklaring. Om inte annat så, som vanligt, för min egen skull. Därför.

Tags: