| Angående religionen |
 |
 |
|
Det är aldrig tyst i mammas mage, man hör hennes hjärta slå, hennes blodomlopp susa och hennes lågmälda röst när hon pratar och skrattar och sjunger. Det är först när man föds som tystanden kastar sig över en som den grymmaste av alla förbannelser som kastas över en i det ögonblicket, fylld med frågor man knappt vågar fråga om; livet? döden? alltings intighet? den skrämmande tesen att vi är en liten del av en oändlighet Tystnaden mullrar mäktig, vi famlar efter svar och Religionen är väl det bästa alternativet vi har Så jag säger det: Vi behöver religionen och börjar sedan plikttroget plöja Gamla Testamentet men en bit in i femte Moseboken känns det mest som rena skämtet Herregud, hallå? här hittar jag varken nirvana eller 42! är Bergspredikan det enda man ska koncentrera sig på? För det känns som att man har ett hjärta av sten om man inte känner mer än så här för Frälsningsarmén, eller Svenska Kyrkan, som är så leende och gudomligt snälla jag försöker förtränga alla homosexuella men det känns som att Gud är nån casinodealer när så pass många trogna vittnen är pedofiler och Allah, vad kan jag göra annat än att avböja? Säga: "Nejtack!" till ett liv bakom slöja inte för att den västerländska friheten vore så mycket mer, vore någonting med rakhyvlar, brunkräm och spetsprydd string men ska det alltid vara våran förbannade lott, att tankarna mäts med ögonmått? Tillräckligt många människor har väl ändå förstått att kvinnor och män inte är så olika jag vill ställa mig på tå och skrika: Vi behöver religionen! för ödmjukhetens och respektens skull för att vi måste se under ytan om vi inte ska falla men låt då den respekten gälla oss alla För jag är trött på att stryka hela avsnitt ur heliga skrifter och ursäkta de som tusenåriga överdrifter jag vill inte leva och låtsas att jag inte lever i så fall är jag en av Evas allra trognaste elever: ta det som finns av värde och spring för livet! Låt oss dra ett streck över det som står nedskrivet… För vi behöver religionen, så om vi skulle ta det från början igen; Lyssnar man riktigt noga, kan man höra sitt eget blodomlopp sin egen heliga ande, sina sanna och vackra hemligheter och därför utnämner jag nu oss alla till profeter
|
Dikter
Texter
Filmklipp
