| Till min lilla mamma (nej, inte nu igen) |
 |
 |
Så blir det söndagsmorgon av min lördagskvälljag tänkte att man överlever välett par drinkar, lite mera öl men jag stupade i en vattenpöl där låg jag skrattandes och mådde toppen tills jag vaknar med lera över hela kroppen och verkligheten, ljuset är så plågsamt nära mitt huvud är av glas, det är tungt att bära jag dricker tio liter vatten, tar en alvedon men den lördagsnatten, den är inte lätt att komma från hundra minnesblixtar i min ångestsjäl min syster menar bara väl men hon skrattar rått säger att du borde väl förstått att det alltid blir så här en söndag är en söndag vad en söndag är det blir bättre sen Jag tänker: nej, inte nu igen Måndan börjar med en fasansfull signal min väckarklocka ringer och gör mig plågsamt normal jag drömde så gott att jag var någon annan men jag vaknar, och jag har en finne i pannan jag hinner inte duscha, men jag sminkar mig min mamma går till jobbet, hon vinkar hej hon är på strålande humör jag kan inte fatta hur hon gör! jag snubblar nerför trappan, snubblar ut ur huset där jag zombieartat blandar mig med morgonruset och jag svär och förbannar över spårvagnen som inte stannar jag känner mig bedragen har en klump i magen i min hjärna bråkar alla jagen med varandra så vem ska man klandra då? jag klandrar Västtrafik tills jag grips av panik för vi började en timma tidigare med nationellt prov i matematik… och jag är för sen och schizofren min lärare skulle nog ha passat i armén han skakar på huvudet, säger: hör min besvikelse! känn på den! Jag tänker: nej, inte nu igen Min mamma kommer hem klockan över fem, hon ber mig duka, men jag låtsas inte höra jag snäser tillbaks att jag har mycket att göra hon muttrar irriterat: har du mens, eller? Jag skriker frustrerat: I helvete heller! jag är bara trött på ditt jävla tjat… (men min livmoder sprutar ut fostermat) för det är sommar, det är höst, det är vinter samma irrande förvirrande känslolabyrinter samma lögner, samma trix, samma hinter samma stress och press och pms hela veckan fylld av förlåt-för-igår-sms jag känner mig så dum jag borde städa mitt rum jag bjuder en vän på en cigarett sen lägger hon upp fula bilder på mig på internet… mina fingrar räcker inte till när jag räknar problem: jag menar franskaläxa, hosta, böjveckseksem jag ska inte klaga men kan inte låta bli då berättar de en saga om anorexi om barn i andra länder med bortsprängde ben och bortsprängda händer och jag känner mig som världens största idiot ….tills jag stukar min fot och nästan drunknar i självömkan och pubertal misär jag gråter mot min egen axel, jag är olyckligt kär jag tar mig samman och ringer till en vän hon suckar i luren, säger: nej, inte nu igen
|
Dikter
Texter
Filmklipp
