Välj en sida
Olivia Bergdahl - scenpoet & författare

Olivia Bergdahl har delat en video.

Olivia Bergdahl
I somras var jag på festival och lärde mig nånting väldigt vackert och väldigt smärtsamt. Nu har Emma Knyckare skrivit en bok om Statement. Imorgon är det release. Då kommer jag att läsa den här texten, som också finns med som kombinerat för- och efterord. Det är en jävla ära och glädje, så kom till Litteraturhuset i Göteborg och festa med oss!

EVENT HÄR: www.facebook.com/events/792724944431644/
... See MoreSee Less

Hej jag heter Olivia och jag har varit på festival. Jag försöker finna orden för det. Mamma krossade alvedon och blandade ut i vaniljglass när jag var liten och febersjuk. Det smakade nästan som vaniljglass då. Det gick ner. Ibland var det dock en smula alvedon, ett litet korn, inte tillräckligt krossat och när jag fick det på tungan var smaken överväldigande, trots att det var något så litet, och jag kräktes upp allting. Mamma säger kan du inte skriva om hur det var på Statement Festival, så man förstår. Mina bästisar säger samma sak. Jag skriver vaniljglass. Jag skriver alvedon. Jag skriver den bittra smaken på tungan, den som får det att välla över, även om man blandat noggrant, så som en mor gör till ett febersjukt barn. Jag skriver jag har ätit glass hela mitt liv, men jag visste inte förrän nu att den var utblandad, att det gick att få utan. Jag skriver hej jag heter Olivia och jag har varit på festival. Hösten 2017 läste jag allt jag fann på sociala medier och i tidningar som hade hashtaggen metoo. Jag kunde inte sluta. Det kändes som en rening, bittert, nödvändigt, och som en lättnad, nu händer det, nu lyssnar hela världen, nu ligger korten på bordet och alla vet. Jag grät inte. Efter hösten 2017 kom en jävla utlandsresa. Sedan kom en jävla nyårsnatt. Hej jag heter Olivia och jag kommer aldrig att sluta vara kvinna. Jag lärde mig det då, det jag egentligen hela tiden vetat, och först då brast det, först då grät jag. Jag smular ner kommentarerna och fingrarna och blandar med äventyr. Blandar med applåder. Blandar med kramar och kyssar och samtal som vidrör sanningen och då känns det knappt. Hej jag heter Olivia och jag har turnerat ensam över världen. De har sagt att jag är modig. Jag har aldrig kunnat svara på det. Hej jag heter Olivia och jag vann SM i poetry slam när jag var sjutton, som första kvinna på åtta år. Bara ett par månader innan det blev jag intervjuad i Lyrikvännen och fick frågan om jag var feminist. Hej jag heter Olivia och jag svarade nej. Nej - för det är vad ni förväntar er av mig! Nej - för jag är inte aktivist, har aldrig varit, har bara velat skriva, bara velat stå på scen, bara velat vara bara en poet men just därför blev jag. Politisk. Jag ville inte. Hej jag heter Olivia och när jag vann SM i poetry slam fick jag svara på frågan hur det kändes att vara en förebild. Så fick jag höra att det var viktigt att jag lyfte fram de här erfarenheterna, erfarenheterna av att vara ung tjej. Hej jag heter Olivia och jag trodde fram tills att jag var sjutton år att jag skrev någonting allmängiltigt. Jag satte för första gången på mig en klänning. Jag fick frågan om jag var feminist. Jag sade ja. Hej jag heter Olivia och när jag var ett barn läste jag alla Tarzan-tidningar som fanns att köpa i affären med begagnade serietidningar i Lysekil. Det var många. Jag tänkte: när jag blir stor ska jag bli precis som han. Hej jag heter Olivia och jag var mycket tidig i puberteten, min kropp var en mycket tydlig kvinnokropp. Hej jag heter Olivia och jag visste inte att det fanns ett motstånd i mig mot att tränga mig in i ett publikhav. Att jag vet precis hur man tittar för att inte möta någons blick. Att det fanns en plats där just det, att möta någons blick, inte per automatik var ett löfte, inte innebar att man gav bort sig själv, i utbyte mot att få titta sig omkring, att man bara fick titta sig omkring. Hej jag heter Olivia och jag var på min första konsert när jag var tolv, stod ensam i ett publikhav. Hej jag heter Olivia och jag lärde mig vad det innebär. Hej jag heter Olivia och när jag var fjorton skrev jag i min dagbok att jag måste sluta läsa kvinnliga författare för att inte av misstag identifiera mig med en kvinna, alltså att mitt enda motstånd mot att bli kvinnlig författare och därigenom från början veta att allt skulle vara jävligare, var att från början ignorera det. Endast identifiera mig med män. Hej jag heter Olivia och jag följde sedan den principen. Det var inte svårt. Det var svårt. Hej jag heter Olivia och jag har mina bästisar, min partner, min pappa. Hur förklarar man för männen man älskar att det finns en värk, en konstant värk, som orsakas av män? Att de i sina kroppar alltid är en påminnelse om det. Jag vill skydda dem. Jag vill skydda alla. Säga: så farligt är det inte. Det gör bara ont. Hej jag heter Olivia och jag har varit på en festival där det inte gjorde ont. Anledningen var så sorglig att jag grät. Hej jag heter Olivia och de som har gjort mig mest illa i livet har varit enskilda män och flickor i grupp. Den kvinnliga erfarenheten är bara den att inte ha rätt till sin kropp. Det är lätt att tänka att den kvinnliga erfarenheten är bredare än så, att det finns saker som alla kvinnor har gjort. När de samlade på spicegirlsbilder samlade jag på frimärken. När de tittade på amerikanska tv-serier lärde jag mig Fröding och Majakovskij utantill. När vi hade en tillitsövning i skolan, där man skulle falla handlöst bakåt och bli mottagen av de andra, släppte de mig i golvet. Hej jag heter Olivia och jag vet inte längre vilka de är. Jag undviker tillitsövningar. Jag undviker att gå genom parker och över mörka gator nattetid. Jag undviker att tränga mig in i publikhav. Hej jag heter Olivia och jag är en förbannad individualist. Kan inte rätta mig i ledet, klarar inte av hierarkier, får något som liknar torgskräck i alla grupper, även de här. Hej jag heter Olivia och jag vägrar. Det mesta. Det finns en frihet i språket, i orden och det är den frihet jag har känt, vilat i, hämtat kraft ifrån, det jag verkligen har litat på. Där är varje jag jag och varje du du. Hej jag heter Olivia och jag tänker att jag är ju inte ens särskilt känd, blir igenkänd på stan mest i Göteborg, trots det har folk skrivit elaka saker om mig och till mig sedan jag var tonåring. Dum, ful och äcklig, men snygga bröst och rumpa. Ibland läser jag alla kommentarerna på youtubeklippen på mig och jämför de med alla kommentarerna på youtubeklippen på mina manliga kollegor. Ibland gråter jag då. Oftast tänker jag att det här är ju inte så farligt, skärp dig, tänker jag, det är klart de kommenterar ditt utseende, det är klart att de inte kommenterar dina manliga kollegors utseende, trots att varje jag skulle vara jag, varje du skulle vara du. Hej jag heter Olivia och jag skärper mig, jag känner ansvaret att skärpa mig, jag tänker att det är alltför lätt att falla, att gå med svagheten, att hävda att för att jag är utsatt för någonting så är jag bättre än de som inte är det. Hej jag heter Olivia och jag är allergiker, såpass mycket allergiker att jag kan dö om jag inte har med mig medicin. Jag säger: att resa som kvinna är ungefär som att resa som allergiker. Ingen skulle säga åt en allergiker att stanna hemma, gud vad modig du är som reser själv. Jag säger: det finns en konkret fara, jag förnekar det inte, men om man bara är uppmärksam så är det värt det, det är värt det, det är alltid värt det. Hej jag heter Olivia och jag började gråta under SM-finalen i Poetry slam 2016, för det var två kvinnor i den sista duellen. Varför grät jag? Varför kunde jag inte sluta? För att det var första gången jag kände att bördan lättade, jag var inte ensam om att bära den längre, och därför fick jag vara mer. Hej jag heter Olivia och jag skulle aldrig erkänna att jag bär en börda. Aldrig någonsin knäa under den. Hej jag heter Olivia och jag har alltid föredragit att både läsa och skriva i första person, för första person är öppet, kan vara vem som helst, kan vara jag. Hej jag heter Olivia och min mamma krossade alvedon och blandade ut i vaniljglass när jag var liten och febersjuk. Blandade noggrant, så det nästan smakade precis som vaniljglass utan alvedon. Jag smular ner min förbannade ensamhet och frustration och vrede och blandar den med mina bästisar. Med orden. Med böckerna i första person och med dansen och med musiken och med de fina kläderna och med de långa, långa resorna och med de stora festerna. Det känns knappt då. Det känns bara när man av misstag får ett korn på tungan och hur ska man då förklara att smaken blir överväldigande? Att det måste ut, alltihop. Att trots att det är så litet, så är det alltför bittert. Jag vet inte det. Hej jag heter Olivia och jag har varit på festival. Jag visste inte att det fanns en plats där ingenting behövde blandas ut.

Olivia Bergdahl har uppdaterat sitt omslagsfoto. ... See MoreSee Less

Olivia Bergdahl har uppdaterat sitt omslagsfoto. ... See MoreSee Less

Ska du till Lysekil? Det är ju min barndomsstad. Tråkigt att jag missar dig, men tur för Lysekils ungdomar!

2 months ago   ·  1

2 Replies

Avatar

Välkommen till Ljungby igen!

2 months ago
Avatar

Ingenting i Ängelholm eller Halmstad?😢

2 months ago

1 Reply

Avatar

Comment on Facebook

Efter Ekot
Liten katekes för den konstiga

Olivia – författare & scenpoet

Olivia Bergdahl började sin scenpoetiska bana som tolvåring och blev något av svensk estradpoesis underbarn när hon 2007 vann svenska mästerskapen i Poetry Slam 17 år gammal, och samma år debuterade med diktsamlingen ”Demo”. Sedan dess har hon kommit fyra i VM i Poetry Slam, startat poesi- och stråkkvartettgruppen Olivias Poesiorkester, gett ut en skiva (”Eldorado”), en kritikerhyllad roman (”Efter Ekot”), startat den internationella spoken wordklubben Klubb Kontra med Oskar Hanska, varit konstnärlig handledare i projektet ”Hembygd – någonstans i Sverige”, i åratal skrivit krönikor i Göteborgs Posten, gjort många radioinhopp som huspoet, ett fåtal tv-inhopp, skrivit Tankar för dagen i P1, fått ett par stipendier, blivit årets västsvenska författare, fått Sveriges Radios novellpris, hållit i oräkneliga workshops och framförallt turnerat, turnerat, turnerat, hundratals, tusentals dagar. I Sverige, Norden, Europa, USA.